*

*

som en andhämtnings
stilla rök
återvänder in i djuret
jag hade dig för given
kristallklar

avklingande in i djupet
försänks du

i den blanka frånvaron

jag är ekot, barnet
omfamnad
av en krona utan slut

i  vita rum skildras
moderlösheten,
den
oförklarliga dygden

där den känslosamt talande
huden
oss emellan

skrivit tid, bär avtal

Print Friendly, PDF & Email

Leave a reply

required

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.