Bara vanligt vatten

Särskilt i dessa dagar läser man textmängder om “preppers” som på allvar förbereder sig för en systemkollaps. Det handlar om att samla på sig allt möjligt för att försäkra sig om att överleva i ett samhälle som bryter ihop och inte längre levererar el, vatten, sophämtning, kommunikation (internet, tv, telefon) och när leveranserna till matbutikerna slutat gå.

Det handlar om salt- och sockersäckar, mjöl, kommunikationsradios, vattenreningfiskeredskap och gud vet allt som kan behövas. Hur man än förbereder sig så kan man vara säker på att man glömt bort en massa saker. Man inser ofta inte vad man behöver förrän man inte har tillgång till det. Många är ju också så insöade på hur att klara sig utanför hemmet, att man helt glömmer bort den lika stora sannolikheten i att man kan bo kvar hemma, men även där behöver fräscht vatten. Brava vattenrening bjuder på vattenanalysen om det visar sig att du behöver ett vattenfilter, vilket jag är övertygad om att jag behöver, så jag kommer slå till där. Jag är ju igång med så mycket annat nu, renovering av kök och badrum, så det var ett naturligt steg att ta. Vi har mycket koppar och järn i vattnet, så jag tror det kan vara en bra idé.

Det finns ju en annan sak också som hindrar att de flesta inte har en chans att preparera någonting, både för överlevnad i hemmet och utanför: det kostar!
Långt ifrån alla har ju råd att samla på sig och bunkra konserver, när de redan nu har svårt att få pengarna att räcka till mat på bordet varje dag. Hur ska pengarna räcka till att hamstra mat för månader eller till och med flera år framöver?
Börja med vattnet. Livets källa. Se alltid till att ha, eller var du kan ha, tillgång till friskt vatten.

Idéer för sommarsemestern i 2017

*

Även om det är juletid så längtar jag fortfarande efter den varma och soliga sommaren. Det är aldrig för tidigt att planera inför sommaren 2017. Oavsett om du vill åka på äventyr ute i världen eller semestra där hemma så kan det vara värt att kolla in ett par idéer om hur du kan spendera din semestertid förutom att sitta still och dricka drinkar.

Vandring
Välj var du tänker vandra beroende på hur mycket tid du vill döda och hur mycket du klarar av. Även om du gör det för nöjes skull så är det ett utmärkt sätt att bygga och bibehålla styrka och uthållighet, få lite frisk luft och vara aktiv på semester. Självklart är det också otroligt belönande att få ta del av den otroliga utsikten också. Det finns många kända vandringsturer utomlands som du kan googla fram, men det finns också ett par gömda dyrgripar att upptäcka här hemma också. När du kommer till toppen är det en bra idé att ha packat en picknick (samt vatten, extra strumpor och skor) så du kan njuta av omgivningen och en välförtjänt paus. Men packa inte för tungt och ta inte med onödiga saker, det räcker med en mobiltelefon. Hela upplevelsen har både en uppiggande och meditativ effekt.

Camping
Så fort det finns en campingplats i närheten lär du också hitta en sjö eller annat slags vatten. Kolla om du kan åka kanot eller kajak, eller till och med om du kan zorba kring er campingplats. Även om du bara är i närheten av ett fält eller i din egen trädgård så är sommarnätterna perfekta för att bli ett med naturen och njuta av camping. De klara nätterna och den varma luften är en perfekt möjlighet för att ta in omgivningen, och även titta upp  på natthimlen och spana in stjärnorna och planeterna. Små eldar, marshmallows och naturen kan många gånger slå att åka till de vackra stränderna utomlands. För bara en liten peng kan du ta med ett bärbart teleskop som du kan titta på månen med. Det kan vara en fantastisk upplevelse för hela gänget. Om det inte normalt sett är din grej så är det en magisk upplevelse som du borde testa på. Det är också ett väldigt billigt sätt att få tiden att gå.

Lerduveskytte
Att öva lerduveskytte är minst sagt en rolig aktivitet. Det tar lite koncentration, men känslan när du träffar mitt i prick är otrolig. Det är inget som får dig att svettas, men det är minst sagt mentalt stimulerande och samtidigt uppiggande. Det är inte heller något som alla har gjort i sina liv och det passar nästan alla åldrar.

Bara ta det lugnt
Att skapa en tallrik med enkel sommarmat, som tapas eller sill och potatis, i trädgården eller på balkongen kan vara ett avslappnat komplement till en utekväll (ensam eller med vänner) när du bara vill ta det lugnt. Det kan också vara värt att kolla in alla casinobonusar som du kan ta del av tillsammans med ett glas vin för lite extra spänning. Det finns ett par erbjudanden på www.sverigeautomater.net med alla vanliga, kända spel som roulette och poker. Här finns också mängder av temaspel så du lär hitta något du gillar och med alla bonusar behöver du inte spendera allt för mycket pengar medan du försöker få turen på din sida.

 

Vad lärde vi oss om spel av USA-valet?

2016-11-09_090258Under hösten 2016 så hörde vi nästan inget annat än analyser och diskussioner om USA-valet på nyheterna. Det var inte svårt att bli besatt och det var nog många som tog chansen att lägga en slant på att det skulle bli en kvinnlig nästa president i USA. På betting sajter så kunde man satsa på Clinton eller på Trump, och med alla opinionsundersökningar som pekade mot Hillary så var det många som gjorde detta val.

Några dagar innan valet så skrev DN om att alltfler tippade på Clinton som den blivande presidenten. En av de stora skillnaderna mellan den här typen av spel och till exempel att spela eurojackpot är att presidentvalet omgavs av stora seriösa opinionsundersökningar som fick media att säga att det borde bli Clinton. Många blev antagligen sura då de baserade sin satsning på dessa undersökningar för att sedan få veta att de var fel.

Det fanns de som ignorerade opinionsundersökningarna

Men det var inte alla som gick efter det som skrevs i tidningar och det som sades på TV. En av dessa var svenska Erik 56 år som lade 50 000 kronor på att Trump skulle vinna valet. Med denna satsning så vann han 2,5 miljoner kronor och 1 miljon av dessa gav han till välgörenhet. Det var något som han hade lovat innan valet. Erik vågade friskt och vann stort, han har till och med slutat på jobbet för att göra något annat och detta kan han tacka Trump för!

Erik var minst sagt modig om man betänker hur stark opinionen var för att Hillary skulle vinna. Reportrar hade det nästan som ett mantra vilket man kanske kan förstå men som ledde till en intressant utveckling hos spelbolagen.

Nästa val i Sverige

Det är ju snart valår i Sverige och det här blir intressant för de som vill satsa på resultatet. Om man ska lära sig något av det amerikanska valet då det kommer till betting så är det förstås att man inte ska lyssna på vad förståsigpåarna säger. Det blir precis tvärtom! Ta en titt på vad opinionsundersökningarna säger och satsa sedan stick i stäv med detta för att bli riktigt rik.

Det tycks ju finnas en slags trend där folk röstar emot det som etablissemang och medier talar om och för. Det såg vi ju även i Englands Brexit som förvånade många. Ska man betta på politik så bör man komma ihåg detta. Om du vill satsa på nästa val i Sverige så ska du lämna logik, personliga känslor och tycke helt åt sidan. Lyssna på vad de säger på TV4 nyheterna och på SVT och satsa sedan helt motsatt för att ta hem stora pengar på kuppen. Det är vad vi lärde oss om spel av USA-valet!

6 bra aktiviteter för en regnig dag

insjo1

(c) V Wärmler

Regnet står som spön i backen och du har ingen lust att ge dig ut. Visserligen så stämmer det att fisken nappar bättre på vissa ställen då det regnar men inte överallt så ha inget dåligt samvete över att du lämnar dina gummistövlar och fiskedon i garderoben för att syssla med lite annat som kan kännas lite mysigare en regnig dag. Här är 6 tips för aktiviteter som du kan ha glädje av i ditt hem en dag då det regnar utanför.

  1. Baka en kaka

När det regnar och är kallt utomhus så är det trevligt att baka en god kaka. Har du bara lite mjöl, socker och ägg så kan du få ihop ett bakverk som blir godkänt. Var inte rädd för att experimentera. Surfa ut på nätet och få lite tips om vad du kan baka med de ingredienser som du har i skafferiet och testa sedan. Med en kopp te så smakar det mesta helt okej!

  1. Spela casinospel

Om du känner att lyckan är med dig så ska du spela casino slotspel på nätet på din mobiltelefon eller på datorn. Det här kan ge dig riktigt gott nöje. Välj en slotsmaskin med ett tema som du uppskattar som kanske musik från 1960-talet eller en serie. Ett tips är att börja spela på demoversionerna som är gratis så att du kan välja det tema som du gillar allra bäst.

  1. Ring en gammal vän

En regnig dag så kan man bli riktigt glad av att ringa en person som man inte har talat med på länge. Med Skype så kan man ju även se varandra. Tänk på din skolgång och på personer som betydde mycket för dig då och leta sedan upp en av dessa på nätet för att slå en signal. Det här kan leda till ett mycket intressant samtal och kanske till att ni ses igen så snart som regnet har avtagit.

  1. Gör en egen podcast

Om du har något att säga så ska du inte missa möjligheten att göra en egen podcast. Det här är inte svårt och man kan börja podda utan någon som helst budget till detta. En podcast kan handla om precis vad som helst och den kan vara ett bra sätt att dela det du kan med andra. Du kan ju till exempel berätta om kakan som du bakade med minimalt antal ingredienser…

  1. Träna och meditera

Det finns inget som säger att man måste gå ut för att bränna kalorier och komma i form. Ladda ner en träningsvideo och hoppa omkring på golvet. Stretcha och ge magen en omgång. Avsluta passet med välgörande meditation. Man kan få fatt i meditationer på nätet och det är bara att lyssna och följa instruktionerna för att slappna av och låta sinnet vila på ett kraftfullt sätt.

  1. Gå och lägg dig!

Sist men inte minst så ska det sägas att det faktiskt är rätt så skönt att ta en tupplur en regnig dag. Lägg dig ner och lyssna på regnet som smattrar mot rutorna. När du vaknar så har solen kanske tittat ut från molnen igen och du kan ta tag i livets måsten med ny kraft.

Armband och andra armband

smartbad3

*

Det här med aktivitetsarmband….Det enda som stämmer med det här bandet är att inget stämmer med det. Men jag börjar från början.
Det kom igår.  (Det är ju jul.) Det är inte så stort som det ser ut här. Det är handleden som är smal. Klen som den är efter handledsfrakturen.
Det är inte så grått som det påstods vara heller, det är blåare. Jag beställde ett grått, som det ser ut på nedersta bilden.

– Grått och grått kan ju diskuteras, mumlade jag, när det kom, och ni ser ju själva.
Tröjan är ljusblå och bandet matchar. Som hobbykonstnär uppfattar jag mig som ganska svårlurad när det kommer till färgnyanser.
Men skit samma.
Det heter SmartBand, som de flesta av dem tycks göra, och det upptäcker man när man kommer till första och avgörande steg 1: ladda ner rätt app.  Bara här får du problem, om du ligger på samma tekniska undernivå som jag.

Du får en liten svårläst dragspelsmanual med i asken, där det inte finns några anvisningar. Och finns det några, så är de på engelska och går att läsa bara om du har förstoringsglas.
Men vafan. Jag är bra på att gissa och klura mig fram, så jag kastade dragspelsanvisningen över axeln och gav mig ut på nätet. Hur svårt kan det vara? Efter att ha laddat ner cirka tre felaktiga appar, fick jag tag i rätt. Det tog tid och energi – till och med livslust – att utvärdera att var och en av dem var fetfel. När äntligen rätt app var på plats,  garanterat av en ren slump, så skulle den synkas med armbandet, och det höll jag på med i flera timmar.

Undrar hur många kalorier jag brände bara på det?

Till och med maken, som är elektronikingenjör, gav upp.  Det är bara i det läget som min envishet, som lär finnas i oxens stjärntecken, vaknar till liv.
smartband
Jag fann bandet – billig som jag är – på utförsäljning, och det är enda anledningen till att jag har det. De är för dyra för sitt ändamål, helt enkelt, och jag är inte tillräckligt aktivitetshungrig för att lägga pengar på det. De bästa och antagligen minst tekniskt okomplicerade banden har man nog bara råd med om man blir sponsrad. “Man får ett om man talar väl om det”, i princip, eller om man är en kändis som bara behöver visa sig med produkten.
Jag är varken eller, så jag får hålla till godo med mitt billiga “Blå Band”…. och alla tekniska problem.

Jag har väl aldrig varit med om maken!
Det har gått till överdrift. Man ska inte behöva ha tagit masterexamen i data för att begripa sig på en sketen stegräknare. Dessutom är det rena övervakningsinstallationen jag skaffat mig.

När jag går för långt från mobilen, så börjar aktivitetsarmbandet surra på armen. “No connection!”
Det är som att plötsligt bli livegen och försedd med elektrisk fotboja som ger utslag om man kommer för långt från spisen. Men det var väl grundtanken med det här, att komma så långt hemifrån som möjligt?

Tanken bakom att skaffa det, över huvud taget, kom naturligtvis upp i samband med att jag skaffade Mini Steppern. (Det är en kedjereaktion som affärsmännen livnär sig på)
Det vore nämligen roligt, tänkte jag, att se hur man från dag till dag orkar med fler och fler steg , för den är rätt trögtrampad, utan att behöva anteckna allt som visas på stepperns egen display.
All information på den försvinner innan man hinner kliva av och komma tillräckligt nära för att se vad det står.  Jag har alltså synpunkter på den också.

Eller så finns det en realistisk förklaring:
I´m to old för this shit!

(Nu säger min skitsak att jag gått 0,6 km. Yeh, right! Mellan kaffebryggaren och skrivbordet är det 25 steg.)

Det drickbara ögonblicket

O

ron tätnade som rök i den långa sjukhuskorridoren. Syrefattigdomen slog nästan läger under taken.
I vårt bedövade tillstånd fick vi ett intryck av att den förbiskyndande personalen sveptes in i vag kondens.

Tätt intill mig skavde den jag älskade mot min axel. Vi skälvde som genomskinliga enheter i en kristallkrona och var nästan klingande.

Jag såg på hans profil.

På sista tiden hade ansiktet fått just det där tidsobestämda uttrycket, som om han vore förtryckt på ett sekelgammalt tidningspapper. Blickarna var mörkare, numera, och slog ut ur ögonhålorna, som vore de ådringar i ett marmortempels fasad. Pupillerna drog ihop sig och var ointresserade av att följa den stressade aktiviteten omkring oss. Vi hade ett eget, invärtes uppror.

– Här är luften så fet att man inte vet om man andas in eller ut, viskade jag och rösten vek sig halvvägs genom meningen.

Till svar skramlade han med bilnycklarna i sina byxfickor. Själv slöt jag min knälånga kofta hårdare om livet.
“Livet lever, leverliv,” for det platoniskt genom huvudet.
Ramsorna fungerade som ett slags lackmuspapper mellan känslorna och den knappt avläsbara vårdpersonalen. Rytmen i mantrat hade en mild, ångestavledande effekt.

Den dagen vi fick beskedet om att det mest sannolikt rörde sig om levercancer, flyttade vi fram förmågan att leva bara en centimeter i taget. Något, till och med mottagligheten för information, behövde repareras och öppnas med något som inte uppfunnits än.

Det stod en lång rad fyrkantiga stolar med säckvävssträva dynor längs väggarna. Sepiafärgade. Allt här hade samma färg som en mycket värdigt åldrande medeltida tapet. När som helst förväntade man sig se franska renässansfigurer kliva rakt ut ur väggen.

Ingen av oss hade tid att sitta ned i detta ogästvänliga och fyrkantiga. Vi väntade på läkaren som snart skulle komma och tvinga oss att ta på verkligheten. Tillvaron drog ihop sig i en astmatisk väntan, som vi instinktivt förberedde oss att fly bort ifrån på en given signal. Som sparvar.
Men vi stannade kvar och kretsande på samma fläck, precis som instängda tigrar kysste sina tunga galler i sin ofattbara längtan ut. Stolar var ju otänkbara hjälpmedel, i dem skulle vi se upp i ansikten och bli underlägsna.

– Nu kommer läkaren!

Långa ben i lite för korta vita byxor, hårt piskade av den öppna vitrockens utslagna längder. Han rörde sig som en skadad svan. Hastigheten i stegen fyllde rocken med luft och i den skepnaden närmade han sig oss som ett växande hot.

Randiga strumpor och kalvskinnssandaler, noterade jag. Det var väl inte särskilt snyggt?
Inte en enda gång lyfte jag blicken högre, än till läkarens kliniskt bleka naglar. De plockade med inbillade saker i de vita djupen, som annars kunde tänkas ramla ut ur fickorna.
Men. Nu stannade han, stannade andningen och förflyttade tiden.

– Vi kommer skicka en ny kallelse nästa vecka, rapporterade läkarrösten, ovanför fickorna, naglarna och vårt förstånd.
– …är …det ..? försökte jag inflika, utan att uttala faran.

Jag föreställde mig en professionell blick med skolad empati, men vågade fortfarande inte lyfta min egen. Rädslan för att inte hitta den förväntade livlinan i hans ögon var nästan lamslående.

– Vi ser det inte som överhängande, avbröt rösten mina tankar. Först vill vi har fler prover. Det är allt vi vill säga just nu.

Det var alltså inte en fråga om vad han kunde svara, det var en fråga om vad han ville svara. Nyanserna och ordvalen klöste sig fast i dagmedvetandet, ett sätt att överleva ögonblicket.

Vi hänvisades tillbaka in i gissningarna igen.
“Vad var det som inte var överhängande?”

Vi frågade inte. Öppnade vi munnen kunde något rämna. Eller så såg vi en kortlivad möjlighet att hålla Det Värsta Svaret på avstånd ett tag till. Vi klövs mellan behovet av att få veta och viljan att slippa.

Besvikelsen och samtidigt lättnaden i att inte få ett klart besked den här gången heller, gjorde oss långsamma i det snabba ögonblicket.
Allting utanför oss rörde sig kvickt som i en feberdröm, men inåt sänkte vi världen i sirap.
Istället för att ställa de inövade frågorna vände vi på varje ord som på gråstenar, sökte och fann outtalade budskap under dem. Gissade deras namn.

Kanske hade vi intalat oss att vi just den här dagen skulle få springa ut ur sjukhusets entré med examen i våra steg och hand i hand med tio dagars semester. Att vi äntligen skulle få leva, utslängda i en sommarberså som befriande skratt.

Istället drogs handbromsen åt.

På vägen ut grälade vi om det som inte var överhängande. Ovissheten om vad läkarens uttalande egentligen betydde spelade ut oss mot varandra och vi gav varandra skulden.

Väl ute i den kyliga våren drog grälet ihop sig som ett fruset djur. Det orkade inte mer. Vi återvände in i tidlösheten och bilen. Allting hade ett slut. Inget kom tillbaka.
Där satt vi med startnyckeln i tändningslåset och stirrade genom vindrutan. Regnet knackade på som den kalla pulsen hos en ödla. Ihållande.

– Vi borde nog ha satt perenner istället, sa jag.